Vi hade ställt klockan på 8 och sov ända till dess. Gick upp till frukosten och den var supergod. Det fanns en slags mannagrynsvälling som förde tankarna tillbaka till barndomsfrukostar. Jättegoda nylagade pannkakor och omeletter kunde man få och frukt, gott bröd, nypressad apelsinjuice och gott kaffe. Vi blev jättemätta! Vi gick upp på takterrassen och drack lite mer kaffe och såg ut över staden. En promenad bort mot marknaden och en fin jättelång gång i skugga som vi gick igenom. Riktigt mysigt. I affärerna ville de gärna dra in en, förklara hur speciell just deras produkt var. Vanligt är snidade lampor, lertallrikar och fat, olika klädesplagg mest av bomull, smycken några var utformade så de skulle kunna användas som en kompass i öknen.

Tillbaka till hotellet, en snabb dusch och utcheckning och se gick vi och fikade. Tog en hel massa olika småkakor, söta, sliskiga och goda. Två kaffe, två te och ganska många kakor kostade 65 dirham. 1 dirham är ungefär en krona så växelkursen är enkelt.

Tillbaka till hotellet för att hämta packning och åka buss ut till flygplatsen för att samla hela gruppen och åka vidare mot Imlil. Ca 1,5 timmes resa upp mot bergen. Den avbröts efter någon timme av en att vår buss gick sönder. Chauffören försökte laga men det gick sådär. Blev snabbt väldigt varmt i bussen men som tur var gick den precis sönder vid en lite ?rastplats? där det fanns några bänkar och lite skugga. Jonas, vår guide passade på att presentera sig och berätta lite om vad som väntade. Han visade också översiktligt på en karta hur vi skulle gå och var vi skulle sova var natt. Ska bli så himla roligt och spännande detta!

Till slut kom en ny buss och färden mot Imlil fortsatte. Nu började vi komma in i bergen ordentligt och vägen började slingra sig längs en nästa uttorkad flodfåra. Vi närmar oss Imlil längs med byar som ligger ovanför den gröna bördigare flodfåran som på våren fylls och kan ge översvämning. Mycket grönare här än nere i Marrakech. Snart är vi i Tamatert där vi ska bo. Vi passerade genom en by med marknad och mycket folk. Allt går lite långsammare här. Trafiken är ganska lugn och sansad och man blev aldrig rädd på de slingriga bergsvägarna som man ibland kan bli när man åker med chaufförer som till synes har dödslängtan.